Vi har i våran hemgrupp något som vi kallar för ”Dagens tanke”. I vår Messengergrupp har vi varsin dag som vi lägger ut något som vi har gått och tänkt på under veckan. Nu har vi gjort det några veckor och här på sidan kommer jag att lägga ut min och min frus ”dagens”. Jag kallar min för ”måndagens tanke” då jag skriver något på måndagen och min fru kallar sin för ”tisdagens tanke”.
Nu kommer ”Måndagens tanke”
Jag tror det finns en urvattning i predikandet av evangelium idag, ett predikande som inte helt är baserat på Guds ord och uppenbarelser från den helige Ande. Det blir mer och mer predikande som innehåller mindre och mindre av evangeliet och ibland inte något evangelium alls. Allt för att människor ska bli kliade i öronen som det står i 2 Tim 4:3-4. Detta leder till mer religiositet än andlighet.
Om man predikar det fullständigt evangeliet baserat enbart på det oförändrande, rena ordet från den levande Guden. Då blir det ”Guds kraft som frälser var och en som tror.” (Rom 1:16). Målet är inte ett religiöst kliande i öron, utan Guds förvandlande kraft som tar människan från mörker till ljus (Apg 26:18). En sådan predikan förmedlar ett budskap som avhåller människor från att gå in genom den vida porten och följa den breda vägen som leder till helvetet, utan istället visar dem till den trånga porten och den smala vägen som leder till evigt liv (Matt 7:13-14).
Frågor/tankar
1. Predikar/pratar vi hela evangeliet eller bara våra ”älsklingsämnen”? Predikar/pratar vi den ”smala” vägen?
2. Det är nog även lätt att hamnar där när man samtalar med människor om Gud. Man vill förmedla den bra sidan och kanske inte den jobbiga sidan av evangeliet?
3. Hur gör vi för att ”predika/prata hela evangeliet” och inte bara vissa delar?
4. Är Vi, du och jag, villiga att lyssna på hela evangeliet eller bara våra älsklingsämnen?
————————————————————————————————————————-
Här kommer tisdagens tanke:
Matteusevangeliet 11:28-30
Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt.”
Detta är en av få gånger som Jesus beskriver sina egna personliga egenskaper och här beskriver han sig som mild och ödmjuk i hjärtat.
Han säger att vi ska:
– komma till honom
– ta på oss hans ok
– lära av honom
Han säger att han ska:
– ge oss vila (vi ska finna ro för våra själar)
Jag har alltid sett oket som ett sådant ok som man bär ensam men det kan också syfta på ett ok som är ett redskap som förbinder två oxar, vilket gör att de kan arbeta tillsammans och dra en plog eller vagn mer effektivt. Om det är en sådan typ av ok som Jesus menar här så betyder det att han går bredvid oss och hjälper oss att bära oket (bördorna). Vi behöver inte bära det själva.
Vad är det Jesus vill att vi ska lära av honom (lär av mig)?
Ska vi lära oss att urskilja vilka bördor som kommer från honom som är mild och ödmjuk i hjärtat och vars ok är skonsamt och lätt?
Ska vi lära oss att bli lika honom (milda och ödmjuka i hjärtat)?
