Hur?

Detta ord ”Hur” har jag funderat på den senaste veckan.

På grund av att du lever kommer du att få vara med om en hel del saker, både positiva och negativa. En fråga som är lätt att ställa sig är ”Varför” speciellt när det händer något negativt. Att leva ett liv där det inte händer något negativt är en utopi. Så det viktiga är hur vi reagerar och agerar när just detta något händer. Man kan enkelt säga att det finns två sätt att reagera på, ett bra eller ett dåligt sätt eller ett positivt eller negativt sätt osv. Beroende på hur vi reagerar kommer vi att ställas inför fler vägvals frågor från huvudfrågan till detaljfrågorna. Här gäller det att börja i rätt ände. Som sagts så många gånger tidigare ”det gäller att börja med grunden när man bygger ett hus”. Detta låter så självklart, men att verkligen göra det i en svår situation så handlar vi inte alltid ”så självklart”.

Alla val vi gör kommer att medföra något i den process vi är i.

Jag har hört så många predikningar om vilka mål vi ska ha som kristna, om hur vi ska vara, tala, agera, tänka osv. men väldigt få talar om hur man kommer dit och visar vad man måste göra.

Ex. att klara av att be en timme, enhet i församlingen, våga evangelisera/vittna mera, studera bibeln mer, bryta ner grupperingar i församlingen, korsfästa sitt kött. Här kan listan göras lång.

Analyserar vi de olika målen kan vi konstatera att det finns vissa saker vi måste förstå. Det finns en sak gemensamt för alla. Det kommer att kosta något i någon form. (Tid, pengar, vänner, svett, tårar, omprioriteringar mm.)

Det räcker inte att bara veta allt i huvudet, vi måste omsätta det till något praktiskt.

”Vi dömer oftast oss själva efter våra intentioner och andra efter vad de gör.”

Om vi tar detta med övervikt. Alla vet att det inte är bra att vara för överviktig. Det är två saker som spelar in: Mat och hur mycket du rör på dig och förhållandet mellan dessa. Även om detta är självklara saker varför brottas så många med det?

Svar: Det måste till en förändring. Från huvudkunskap till handling.

Vi som kristna är konstiga ibland. Vi vet en massa principer som vi till och med lever efter i vår vardag (utanför kyrkan), men när vi kommer till kyrkan lever vi efter något helt annat. Vi tror att allt ”bara” ska falla på plats (det ordnar sig) utan att vi ska behöva göra något. Men allt kommer inte att ”bara” falla på plats, precis som att jag kommer inte att gå ner i vikt om jag inte gör förändringar i mitt liv.

I kyrkans fall tror jag att förändring ska byggas på dessa fyra saker, de fyra B:na:

• Bibeln (Läran)
• (Brödra) Gemenskapen
• Brödsbrytelsen
• Bönen

Det kan vi läsa om i Apg. 2:42 De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.

I dessa fyra gäller det att både ändra sitt tänkande och att handla i enlighet med vad ordet säger.

Ex. Står det att vi ska förlåta gäller det att ta reda på vad som står OCH göra/handla därefter. Annars gör vi som Jakob talar om ”Bedrar oss själva” 1:22 Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva.

Det finns de som inte vill. Ta ex. en alkolist, om inte han vill kommer alla behandlingar och metoder att misslyckas. Tyvärr finns det även människor i kyrkan som inte vill ändra på sig.

Hur går vi från att vara ”hörare” till att bli ”görare”?

Genom att ställa oss frågan ”Hur” och de andra frågorna. Vad? Vem? Osv.

Många gånger kanske det är en allt för stor skillnad mellan hur verkligheten är i dag och vad målet är så vi ger upp. Men i detta läge ska vi istället ställa oss frågan: Hur? Hur kommer jag till målet? Hur ska jag lägga upp taktiken? Hur? Hur? Hur?

Sen får vi ställa oss frågor som: Vad behöver jag sluta med? Vad behöver jag för hjälp? Vem ska jag fråga? Vad behöver jag införskaffa? Vilka är delmålen?

Det är här som vi alla kan hjälpa till att hjälpa varandra.

Alla i församlingen borde ha som mål att alltid hjälpa, stötta, tillrättavisa och förmana(i den helige Ande), uppmuntra, pusha, dra, undervisa, gå före, där de kan. Så att vi hela tiden, alla, är i en miljö där vi jobbar mot att bli mer lik Jesus i allt. Och inte slutar förrän vi kämpat oss in i mål.

Eller som Paulus sa i 2 Tim 4:7 Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron.

Om Paulus fick kämpa tror jag, utan att överdriva, att vi också måste göra det.