Process eller viljebeslut?

Ett viktigt inslag i den kristna tron är förlåtelse.

Det stora är den förlåtelse som vi får ta del av på grund av det Jesus gjort för oss. Det ligger som grund för vår syn på och hur vi ska agera när vi behöver förlåta.

Matt 18:21-35 (Svenska folkbibeln)

Då gick Petrus fram och frågade Jesus: ”Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?”22 Jesus sade till honom: ”Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju. 23 Därför är himmelriket likt en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. 24 När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter. 25 Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt vad han ägde skulle säljas och skulden betalas. 26 Tjänaren föll ner för honom och bad: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans. 27 Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och gav honom fri och efterskänkte hans skuld.28 Men när tjänaren kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han tog fast honom och ville strypa honom och sade: Betala, vad du är skyldig! 29 Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig. 30 Men han gick inte med på det utan gick och lät sätta honom i fängelse, tills han hade betalat vad han var skyldig. 31 När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och talade om alltsammans för sin herre. 32 Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du onde tjänare! Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. 33 Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? 34 Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig. 35 Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder.”

Vi läser samma bibelstycke fast ur Kärnbibeln.

²¹Då kom Petrus fram till honom och sade: ”Herre, hur många gånger kan min broder synda mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som upp till sju gånger?” ²²Jesus svarade honom: ”Jag säger dig, inte upp till sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger [dvs. obegränsat, 1 Kor 13:5].

²³På grund av detta, så kan det himmelska konungariket liknas vid en mänsklig kung som ville ha redovisning av sina tjänare (summera de olika kontona, hålla räkenskap med dem). ²⁴När han började redovisningen, förde man till honom en man som var skyldig honom 10 000 talenter. [Detta var den största summan och högsta dåtida valutan. En talent var värd minst 6000 denarer, där en denar motsvarade en arbetares dagslön. Skulden var alltså enorm, 60 miljoner dagslöner, vilken motsvarar flera miljarder svenska kronor.] ²⁵Eftersom han inte kunde betala, gav hans Herre ordern att han skulle säljas [som slav] tillsammans med sin fru, barn och allt han ägde, så att skulden kunde betalas på det sättet.
²⁶Då kastade sig tjänaren ner på marken och tillbad (böjde sig i ödmjukhet, föll på knä, kysste hans hand i vördnad) och sade: ”Ha tålamod med mig, jag ska betala tillbaka allt.”
²⁷Herren hade medlidande (hans hjärta blev rört) och han frigav honom och avskrev (förlät) honom hans skuld.
²⁸När samme tjänare kom ut, träffade han på en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra silvermynt. [Ett silvermynt motsvarade en dagslön, hela summan motsvarade tre månadslöner.] Han tog tag i hans hals och började skaka honom gång på gång och sade: ”Betala det du är skyldig.”
²⁹Hans arbetskamrat kastade sig ner på marken och bad honom: ”Ha tålamod (ge mig tid), så ska jag betala tillbaka dig allt.”
³⁰Men han ville inte (vägrade, hade ingen längtan att göra det), utan fängslade honom, tills dess han kunde betala skulden.
³¹När de andra tjänarna såg vad som hände blev de mycket upprörda (smärtade det dem), och de berättade allt som hänt för sin herre. ³²Då kallade herren till sig den förste tjänaren och sade till honom: ”Du onde (avskyvärde) tjänare, här efterskänkte jag hela din skuld, bara för att du bad mig om det. ³³Skulle du inte då känna medlidande med din arbetskamrat, på samma sätt som jag hade medlidande med dig?
³⁴Upprörd till ilska överlämnade hans herre honom till fångvaktarna för att bli torterad tills han kunde betala tillbaka allt han var skyldig. ³⁵På samma sätt ska min himmelska Fader göra med er, om ni inte fritt förlåter er broder från hjärtat.”

För att få en sund och riktig bild av förlåtelse läser vi ett antal bibelverser till om just förlåtelse. Om vi bara läser en vers kan den få oss att hamna fel, då man måste se saken i ljuset av vad hela bibeln säger om saken. Man ska, så att säga, lägga allt (i detta fall förlåtelse) i en gryta och sen se vad summan av det blir.

Matt 6:14
Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er.

Matt 6:15
Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.

Matt 9:6
Men ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder.”

Matt 12:31
Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas,

Mark 2:5
Jesus såg deras tro och sade till den lame: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna.” (här kopplar Jesus ihop tro och förlåtelse)

Mark 11:25
Och när ni står och ber, så förlåt om ni har något emot någon. Då skall också er himmelske Fader förlåta er era överträdelser.”

Luk 6:37
Döm inte, och ni skall inte bli dömda. Fördöm inte, och ni skall inte bli fördömda. Förlåt, och ni skall bli förlåtna.

Luk 7:47
Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet.”

Luk 11:4
Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och för oss inte in i frestelse.”

Luk 17:3
Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom

Luk 17:4
Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom.” (det verkar som om ”skall” syftar på en befallning)

Joh 20:23
Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden.”

Apg 8:22
Vänd dig därför bort från din ondska och be till Herren. Kanske skall han förlåta dig vad du tänker i ditt hjärta.(I kanske ligger en osäkerhetsfaktor och att vi inte kan bete oss hur som helst och tro (nästan underförstått kräva) att få förlåtelse.)

2 Kor 2:10
Den som ni förlåter, honom förlåter också jag. Ty det jag har förlåtit, om jag haft något att förlåta, det har jag gjort för er skull, inför Kristi ansikte.

Ef 4:32
Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, liksom Gud i Kristus har förlåtit er

Kol 2:13
Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser.

Kol 3:13
Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra. (En vers som borde vara själv klar i församlingar. Då skulle vi se mycket mindre av slitsamma splittringar)

Hebr 8:12
Jag skall i nåd förlåta dem deras missgärningar, och deras synder skall jag aldrig mer komma ihåg. (Gud ska inte komma ihåg, så svårt vi har att verkligen leva efter det)

1 Joh 1:9
Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Är att förlåta en process eller viljebeslut?

Förlåta (synonym: benåda)

1. Först förlåta (viljebeslut, lyda Guds befallning)
2. Processen (låta Gud göra sitt verk, inte låta ”tiden läka alla sår” som är mänskligt tänkt)

Tiden läker sår, men vi kan inte bara låta det bero. Det finns många vittnesbörd om hur människor har bestämt sig för att i torr tro och i lydnad börja förlåta utan att i hjärtan känna något. I det börjar Gud sin process och efter olika långa tidsperioder kan de även säga ifrån hjärtat att de har förlåtit.

Mitt vittnesbörd:
Ett tag pendlade jag 8 mil till jobbet. En kväll på väg hem krockade jag med en av sju hästar som hade ”rymt” och kom från en känd travtränare. Bilen (värd runt 16 000kr) blev totalkvaddad. Då det inte fanns något som reglerade skador med hästar och jag hade bara trafikförsäkring så försäkringsbolaget hjälpte inte till blev resultatet att jag inte fick ett öre för min kvaddade bil. Eftersom jag pendlade, körde jag förbi samma ställe och blev påmind om händelsen hela tiden. Det var jättejobbigt. Efter ett tag sa jag högt varje gång jag körde förbi att ”jag förlåter NN” och mycket snart därefter kunde jag även från hjärtat säga att jag förlät honom. En enorm befrielse för mig.

Om vi tar ett steg i tro mot förlåtelse kommer Gud att belöna vår lydnad och sätta in sin hjälp i förlåtelseprocessen som är mycket bättre än att låta ”tiden läka alla sår”.